3.1 Fordonets betydelse

Vi vet att kundernas behov av att resa handlar om mer än att bara förflytta sig från A till B. I det välfärdssamhälle vi lever i spelar därför många faktorer in i hur vi väljer att resa. Det kan gälla exempelvis restid, trygghet, användarvänlighet, estetik/design, social status etc. Flera av dessa faktorer talar instinktivt för att ta bilen.

I projektet ställer vi oss frågan om det måste vara så. Med utgångspunkt från samhällets och individers behov av bättre kollektivtrafik har vi identifierat fordonet som en nyckel till att visualisera nya tankar och idéer. Fordonet som symbol är kanske det mest konkreta uttrycket för kollektivtrafikens förpackning.

Vi har ställt oss frågan varför dagens stadsbussar fortfarande är snarlika bussar från slutet av 70-talet. Sökandet efter ett fordon för att locka nya kunder, inte minst bilister, har därför varit en central del i hela projektets utformning. Vi illustrerar problemställningen genom att jämföra den utvändiga designen på bilar, tåg och bussar 1979-2010.

Jämför man en 30 år gammal bil med en ny är skillnaden i design slående:

Även inom tåget finns en tydlig utveckling:

På stadsbussar är det svårare att se samma skillnad:


Bilder:  Audi, Bombardier, övriga källor okända

Analogin bil och förpackning är uppenbar. I exemplet ovan ser vi tre bilmodeller från Audi, en tillverkare som under lång tid bevarat sin position inom medel-/premiumsegmentet. Detta har man lyckats med genom att vårda sitt varumärke och regelbundet uppdatera sina bilmodeller. Om Audi istället skulle ha fortsatt tillverka och marknadsföra sin modell från 1979 skulle marknaden sannolikt uppfatta företaget som omodernt och tråkigt. Troligtvis hade Audi blivit utkonkurrerat av andra biltillverkare.

När det gäller tåg finns också en tydlig utveckling. Att bygga järnväg är synonymt med framtidstro och utveckling av infrastrukturen. Det kostar att bygga järnväg och det finns därför ett naturligt incitament att även investera i modernt designade tåg eftersom dessa står som symbol för utveckling och ingenjörskonst.

Det är intressant att notera hur X2000-tåget stod som symbol för något nytt för SJ, och på så sätt hjälpte till att höja tågets status. Vid ungefär samma tid slog mobiltelefonerna igenom och det sägs att bland det häftigaste man kunde göra runt 1990 var att ringa från sin mobil och berätta att man satt på X2000.

Till sist har vi stadsbussar, där det utvändigt är svårare att se att designen förändrats. Detta avsnitt kommer därför att undersöka vidare varför det blivit så här, vilka nya alternativ som finns och om dessa kan bidra till att få fler och nöjdare kunder i kollektivtrafiken. Slutligen ser vi hur framtidens fordon kan utvecklas för att möta individens behov på olika nivåer i behovspyramiden.

1 ping

  1. Bjarnes funderingar » Blog Archive » Det bästa jag läst om…

    […] Ett slående exempel på hur designen på bussarna inte ”hängt med” i förhållande till t ex tåg, och flyg – för att inte tala om bilen finner du här […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *