Introduktion

Karlstad älven

”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen.” Koffi Annan, fd Generalsekreterare FN

Befolkningskoncentrationen till städerna ökar och med det antalet bilar som förorenar miljö och konkurrerar om dyrbart utrymme. För att kunna behålla den mänskliga och vackra staden, men samtidigt behålla god tillgänglighet till dess målpunkter, behöver den ökande befolkningen åka mer med kollektiva färdsätt. Att åstadkomma detta är inte enkelt men fullt möjligt (Haglund, 1999; Brög et al., 2002; Gärling, 2005).

Det finns ett antal generella problem i anslutning till den här typen av utmaningar.  Det första och främsta problemet är att bland befolkningen, särskilt bilister i tätorter, få till ett ändrat resbeteende till förmån för kollektivtrafik. Ett annat problem är att kollektivtrafiksatsningar i städer vanligtvis genomförs etappvis och enbart i delar av stora städer. Varje enskild förändring blir därför marginell och påverkar inte befolkningens föreställningsvärld i någon nämnvärd omfattning. Ofta sker också satsningar isolerat från sitt bebyggelsesammanhang. Dessutom vet vi att det är svårt att integrera olika delsystem i städer.

Generellt saknas alltså satsningar som ger medborgarna en mer påtaglig upplevelse av vad ett genomgripande framtida kollektivtrafiksystem kan innebära. Det saknas också stadsmiljöer där det ges möjlighet att testa ny teknik, nya koncept, nya delsystem och hur detta i praktiken upplevs av medborgarna. Det behövs platser där man kontinuerligt kan visa upp olika framtidslösningar. Projektet adresserar detta behov.

Projektet är inspirerat av BRT (Bus Rapid Transit) och har som ambition att på några års sikt ta något av de nya avancerade bussystemen till Karlstad innerstad. Specifikt har vi inriktat arbetet mot system som trafikeras av designade konceptbussar, vissa med tillhörande styr- och reglersystem, IT-applikationer och informationssystem.

Projektet som sådant är kunskapsinventerande och har arbetat med att ta reda på vad som krävs för att genomföra ett sådant system. Vi har bjudit in till dialog och kunskapsöverföring samt dokumenterat genomförandeproblemen som man ställs inför. En viktig utgångspunkt har varit att ta ett samlat grepp på följdverkningar i stadsbilden, för hållplatsutformning, för gångstråk, cykelbanor och på sikt även planering av framtida stadsbyggnad.

I detta ingår också organisatoriska aspekter, frågor om kommunikation och dialog med samhällsaktörer, hållbarhetsfrågor, strukturskapande åtgärder, funktionalitet, användbarhet, estetik, trygghet, kvalitet och serviceproduktion. Analyserna har även beaktat andra transportformer som cykel, gång, bil och båttrafik.

Vår ansats bygger på idén att utgå från behov som den konkreta resenären (kunden) har, vilka beskrivs i det följande. Utifrån dessa behov har vi resonerat oss fram till vilka förändringar som är nödvändiga när det gäller teknik, infrastruktur och tjänster, alltså såväl hårda som mjuka åtgärder.

I väntan på ett genomförande av ny högkvalitativ kollektivtrafik, eller en verkligt permanent världsutställning i Karlstad, kommer Karlstadsbuss att visa upp resultat av förstudien i paviljonger, vid hållplatser och stationer i Karlstad, samt här på bloggen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *