5.7 Medborgardialog

I ett myndighetssammanhang kan man vidga påverkansresonemanget till att också omfatta vad som populärt har kallats medborgardialog. Vad individer i ett samhälle upplever är inte enbart ett resultat av applicering av nya fordon, ny teknik och nya transportsystem utan också i hög grad resultatet av kommunikativa insatser till olika grupper över tid. För att satsningar i kollaktivtrafiken ska vinna legitimitet är det därför viktigt att den upplevs som attraktiv av medborgarna, stimulerar till kreativ användning, oavsett om medborgarna idag utnyttjar kollektivtrafiken eller inte.

Attraktiviteten kan ligga i hur kollektivtrafiken kommuniceras d.v.s. hur den beskrivs och gestaltas i olika skeden. Det engelska begreppet ”showroom” fångar denna utmaning. Kollektivtrafiken visualiseras och kommuniceras i det offentliga rummet. Hur detta görs påverkar legitimiteten bland medborgarna.

Vi har under projektets gång identifierat ett behov att upprätta strukturer för en genuin och konstruktiv medborgardialog. Centralt för denna är att den fångar föreställningar bland medborgarna om dagens och framtidens kollektivtrafik. En idé som vuxit fram är att utnyttja sociala medier, offentliga forum, ansikte-mot-ansikte dialoger, samrådsgrupper, webb, diskussionsforum etc. för att få upp genomförbara förslag om hur ett mer eller mindre bilfritt Karlstad kan se ut. Principen som vägleder dialogen är att involvering av medborgarna i sig ökar engagemanget, skärper förslagen och ökar uppmärksamheten till demonstrationen och framtidsvisionen om ett hållbart transportsystem som sådant.

I arbetet med denna medborgardialog blir det viktigt att:

  1. finna användbara former (ur medborgarperspektiv) för att dels göra sin röst hörd, dels få respons, inte enbart från tjänstemän utan från andra engagerade medborgare i Karlstad;
  2. etablera ett forum som inte fragmenteras utan går lätt att hitta till och som ger en samlad bild av vad medborgare tycker och tänker;
  3. olika segment i befolkningen involveras utifrån det särintresse de representerar (barn, unga, äldre, kvinnor, vaneresenärer, sällanresenärer, bilister, cyklister, gångtrafikanter, tjänstemän, politiker, företagare, eller hur nu dessa medborgare väljer att karaktärisera sig alternativt vi väljer att segmentera dem);
  4. förmedla påverkande budskap och information till dessa olika kategorier;
  5. samla upp, klustra och visualisera olika typer av förslag.

På det här sättet antas medborgardialogen ha ett egenvärde i sig, en uppmärksamhetsskapande instans, som oavsett om det leder fram till genomförbara idéer eller inte blir till en plattform för kommunikation om BRT-stråket och dess olika delar. Denna plattform bör rimligen kunna utvecklas till en viktig del av det showroom som är tänkt, ett komplement till det som visas upp i det fysiska rummet. Arbetet med denna medborgardialog är utsträckt i tid. Det förutsätts vara ett pågående arbete under flera år framöver. Faller det väl ut är investeringen i en sådan medborgardialog av godo även för andra förändringsprojekt i kommunen.

5.7.1 Brainstorming om framtiden

Om upprättande av en medborgardialog handlar om strukturer för en välfungerande dialog så handlar det också om själva idéerna, åsikterna och tankarna som torgförs i det offentliga rummet, t.ex. svar på mer eller mindre provocerande frågor som: ’Hur man kan leva sitt liv i Karlstad utan bil’. En viktig del blir att, på basis av medborgardialogen, visualisera inkomna idéer. Det kan vara i form av en tio-i-topp lista över medborgarförslag, omröstningar kring olika förslag, kritiska synpunkter på förslag m.m. Det kan vara att engagera skolklasser, olika årskullar eller hela skolor kring förslag om framtiden.

5.7.2 Paviljonger i trafikmiljön

En idé som funnits med i arbetet med projektet är att skapa en sorts ”paviljonger” i trafikmiljön. Dessa är tänkta att visualisera olika tekniska, fysiska och immateriella lösningar på transportproblem. Dessa ska vara fysiska platser (kanske lokaler, tillfälliga tält, stortavlor, glasmontrar eller liknande) längs det tilltänkta BRT-stråket där människor kan träffas, företag kan ställa ut sina produkter, illustrera sina lösningar, tjänster och andra erbjudanden. På samma sätt som en mässa drar till sig aktörer för kommersiella utbyten ska dessa paviljonger vid olika tidpunkter utgöra samlingsplatser för kontakter, kurser, utbildning, försäljning, marknadsföring, konferenser, workshops och liknande.

Förslagsvis upprättas ett par-tre paviljonger på viktiga knutpunkter i Karlstad innerstad med delvis olika inriktning. Om en paviljong fokuserar (’hårda’) tekniska applikationer som finns på marknaden eller i tidiga faser av utveckling, så kan en annan fokusera (’mjuka’) alternativa trafikåtgärder, serviceproduktion, samordning mellan organisationer och välfärdsaspekter. En tredje paviljong kan fokusera bebyggelsefrågor, stadsplanering, miljöfrågor, vägar, spår och annan infrastruktur.

Idén är att inte enbart illustrera applikationer som används i BRT-stråket utan presentera andra idéer på marknaden. I samband med olika events i Karlstad och vid olika tidpunkter kan strålkastarljuset riktas mot dessa paviljonger. Grundidén är att kommunen upplåter utrymme i dessa paviljonger medan aktörer själva bekostar sin exponering. I anslutning till dessa paviljonger är det tänkt att entreprenörer inom service och turismnäring kan få etablera försäljning av varor och tjänster. Om dessa paviljonger ska bli verklighet krävs ett arbete med att utveckla idén, utreda tekniska och ekonomiska förutsättningar och inventera intresset för att delta.

2 kommentarer

  1. Kerstin Hjort

    Hej!

    Hittar ingen ”enkelt sätt för insamling av synpunkter”. Har idag fått vänta väldigt mycket på en buss som inte kom och sedan inte gick till den plats som jag skall till (bara nästan). Det var väl en ovanlig dag i dag med nya busser. På linje tre gick ens alla bussar, fick stå och vänta utan att få någon information. Jag får vänta även i vanliga fall. Kommer med Värmlandstrafik och missar buss nr 3 med någon minut kl 7.30 och får sedan vänta ca 20 minuter på nästa buss, (den som idag inte kom). Tyvärr gick dages buss när den äntligen kom inte ut till Landstingshuset utan hade slutstation Sommaro. Överväger bil eller cykel som förbindelse inne Karlstad detta inte även i vanliga fall.
    Hälsningar Kerstin

    1. framtidenskollektivtrafik.se

      Hej Kerstin, detta är min privata workblog. Har skickat ärendet vidare till vår kundtjänst!
      Mvh //Robert

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *