6.2 Aktörer, drivkrafter och perspektiv

När det gäller kollektivtrafiken finns framför allt fyra typer av aktörer:
–         Politiken
–         Offentliga organisationer/myndigheter
–         Näringsliv
–         Forskning

Alla dessa aktörer framhåller ett kund-/brukarperspektiv som viktigt, vilket därmed kan betraktas som en minsta gemensam nämnare. Bra så långt, men räcker denna gemensamma värdegrund som incitament? Om vi verkligen vill förstå samspelet mellan aktörerna, och hur detta påverkar det resultat som kunden ser och upplever, behöver vi förstå att det finns viktiga drivkrafter och perspektiv som inte alltid drar åt samma håll.

Om vi tillåter oss att förenkla och generalisera de olika aktörernas perspektiv och drivkrafter kan vi se följande:

Politiker har oftast ett ideologiskt och/eller populistiskt perspektiv. Drivkraften bakom ett ideologiskt perspektiv är att utifrån övertygelse förändra något till det bättre. Förändringar som inte alltid är företagsekonomiskt lönsamma, men som gagnar ett högre och mer långsiktigt syfte. För den populistiske politikern är istället det viktigaste att få många röster i nästa val, vilket gör denne känslig för den allmänna opinionens åsikter i en fråga.

Det finns en mängd offentliga organisationer och myndigheter. Samspelet här är ibland ganska komplicerat, med många perspektiv som ibland drar åt olika håll. Generellt är dock dessa aktörers uppgift att verkställa politikens önskan, tillämpa befintliga lagar och regler och utifrån det få ut så stora effekter som möjligt utav skattebetalarnas pengar.

Näringslivet kan delvis styras av ideologiska drivkrafter och det finns ofta en vilja att bidra till ett större syfte än att bara tjäna pengar. Det är samtidigt viktigt att förstå att om ett företag inte tjänar pengar kommer det förr eller senare att försvinna från marknaden. Företaget måste alltså erbjuda produkter och tjänster som kunderna efterfrågar och är beredd att betala för.

Forskningen är av sin natur utvecklingsinriktad. För att greppa forskningens roll behöver vi skilja på grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning är ofta statligt finansierad och söker ny kunskap inom olika områden utan att nödvändigtvis syfta till att lösa ett visst problem. Incitament för många forskare på den här nivån är att publicera sin forskning i artiklar i olika vetenskapliga tidskrifter. Tillämpad forskning sker ofta ute på företag där man, baserat på grundforskning, försöker lösa specifika problem. Företagets syfte kan exempelvis vara att skapa nya lönsamma produkter eller tjänster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *