6.4 Erfarenheter från Karlstad

I princip alla kommuner i Sverige har dokument som säger att hållbara transporter såsom gång, cykel och kollektivtrafik måste öka och biltrafiken minska. Få har dock konkreta idéer på hur detta ska gå till. Genom mängder av studiebesök från bland annat kommuner, myndigheter och trafikföretag vet vi att många är intresserade av hur Karlstad lyckats komma igång med omfattande utvecklingsarbete inom kollektivtrafiken. En del i förklaringen ligger i den relativt unika organisationen av kollektivtrafiken.

Det vanliga i Sverige är att kollektivtrafiken är en regional fråga. Karlstad kommun har sedan länge tagit ett större ansvar för den lokala stadstrafiken, som mätt i antal resor utgör nästan hälften av kollektivtrafikresorna i Värmland. Först organiserades Karlstadsbuss som en egen politisk nämnd. I samband med att Karlstadsbuss höjde ambitionerna för kollektivtrafiken 2005 började även organisationsfrågan diskuteras. Insikten om att kollektivtrafikens spelregler handlar om hur staden byggs ledde till att Karlstadsbuss 2007 blev en del av Stadsbyggnadsförvaltningen. Då Karlstadsbuss administrativt är samordnade inom Karlstads kommun, med exempelvis ekonomi-, jurist- och upphandlingsenheter har man uppnått stordriftsfördelar.

Genom att samordna kollektivtrafiken med stadsbyggandet har man blivit en naturlig del av stadsbyggnadsprocessen. De tyngre politiker som finns i stadsbyggnadsnämnden kan nu själva få del av vinsterna från att ge kollektivtrafiken bättre förutsättningar. Något som inte uppnåddes med en egen nämnd, och som sannolikt skulle vara ännu svårare om frågorna och kompetensen flyttade ut från kommunen.

Mot den bakgrunden valde Karlstad att behålla inflytandet över kollektivtrafiken även då den nya kollektivtrafiklagen infördes 1 januari 2012. Det innebär att den regionala kollektivtrafikmyndigheten delegerat ansvaret för Karlstad tätort till Karlstads kommun och övriga länet till Värmlandstrafik.

Samordning av tidtabeller är bra, men behovet och de verkliga effekterna ska heller inte överdrivas. Särskilt inte i gränssnittet mellan regiontrafik och en väl fungerande stadstrafik som i Karlstad, med 10-minuterstrafik på de större linjerna. Då är det viktigare att exempelvis skapa bra bytesmöjligheter på fler ställen än mitt i centrum. Den typen av samordningsvinster, som innebär att inte all regiontrafik behöver köra mitt i centrum, är naturligtvis önskvärda både för miljön och för att motverka trängsel.

En ofta förbisedd framgångsfaktor i sammanhanget är att kollektivtrafiken i Värmland organiseras av två aktörer. I regioner med endast en organisation som har hand om all kollektivtrafik uppstår lätt en monopolsituation. Trots att det finns en tydlig gräns mellan Karlstadsbuss och Värmlandstrafik (länstrafiken) skapas ändå en slags konkurrenssituation, som stimulerar till högre prestationer. Detta kan i praktiken ge bättre effekt än att bara tänka stordrift.


Organisationsmodell i Värmland. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten delegerar uppdraget att verkställa trafiken till två jämställda delegater, Värmlandstrafik (länet) och Karlstads kommun/Karlstadsbuss (Karlstads tätort). Privata bussbolag som vill starta trafik i Värmland kan vända sig till en oberoende myndighet, som inte driver ett eget ”konkurrerande varumärke”.

Det återstår att se hur den nya organisationsformen kommer att fungera i praktiken. I den bästa av världar kan det bidra till utvecklad regional samordning, utan att Karlstadsbuss tappar fördelarna med att vara en del av stadsbyggnadsnämnden och en engagerad kommun. Samt att det positiva i konkurrenssituationen består.

Som framgår ovan så finns ett starkt politiskt stöd för kollektivtrafikfrågorna i Karlstad. Då det råder enighet om utvecklingen har maktskiftet vid senaste valet inte påverkat negativt, vilket ger styrka och tro på en fortsatt och långsiktig utveckling.

Vi hoppas Karlstadsbuss exempel inspirerar många fler kommuner att bli mer aktiva och ta ett större ansvar för sin stadstrafik!

En annan framgångsfaktor har varit ett nära samarbete med sittande trafikföretag (Nobina). Genom regelbundna styrgruppsmöten i en konstruktiv anda har delaktighet skapats i allt från dagliga produktionsfrågor till utvecklingsfrågor som detta VINNOVA-projekt. Karlstadsbuss har dessutom varit öppna för att vara pilot åt företag som vill testa nya produkter och tjänster, exempelvis mobilapp till iPhone och Android.

Till sist finns en god samverkan med forskningen. Inte minst genom SAMOT vid Karlstads universitet, där närheten till Karlstadsbuss gjort att man ständigt genomlyses och undersöks av både forskare och studenter. Via detta och andra VINNOVA-projekt finns även kopplingar till bland annat transportforskningen på KTH.

Att vara öppen, prestigelös, ha respekt för vandras roller och förutsättningar mellan samtliga inblandade aktörer tror vi är en viktig förutsättning för ett konstruktivt och innovativt utvecklingsarbete. Likaså att förstå att det yttersta syftet med det vi gör är att ständigt förbättra kollektivtrafiken för att fler människor ska välja ett hållbart sätt att resa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *