7.1 Jakten på pengar till förstudien

7.1.1 Från kollektivtrafikens stuprör till stadsplanering

Karlstadsbuss fick stora framgångar med ett nytt linjenät och ett nytt sätt att presentera linjenätet 2007. Sören Bergerland och Mattias Bergh på Karlstadsbuss, som arbetade fram det nya linjenätet, såg att det bara var ett första steg. Linjenätet var beroende av befintlig infrastruktur och en stad planerad för bilen.

Nästa steg måste angripa förutsättningarna på djupet. Den befintliga infrastrukturen gör kollektivtrafiken onödigt dyr och oattraktiv, på grund av de omvägar gatunätet förorsakar. Ett sätt att se nya möjligheter kunde vara att samla goda exempel och internationella erfarenheter i ett kort demonstrationsstråk, som samtidigt fyller en viktig trafikuppgift. En permanent världsutställning i Karlstad.

7.1.2 VINNOVA

Framtidens personresor

Därför sattes det under våren 2009 ihop en ansökan ”En permanent världsutställning i Karlstad” till Trafikverkets och VINNOVAs  utlysning ”Framtidens personresor”. Projektets mål var att utreda förutsättningar för att testa ett nytt avancerat bussystem i Karlstad på en central demonstrationslinje. Demonstrationslinjen skulle kunna fungera som ”kollektivtrafiklabb” eller ”arena” för det bästa inom kollektivtrafik, där olika aktörer inklusive näringslivet inbjuds  att visa upp sina framtidskoncept i bussar och vid hållplatser (därav begreppet världsutställning). VINNOVA bedömde projektet som intressant men ville först banta bort stora delar av de ansökta medlen med hänvisning till att man ansåg att det var ”ordinarie verksamhet”. Efter förhandling och vissa omformuleringar hittades en kompromiss som var tillräcklig för att det skulle vara meningsfullt för Karlstadsbuss att driva projektet som en förstudie.

Förhandlingen och tolkningen att Karlstadsbuss projekt skulle vara ordinarie verksamhet illustrerar på ett tydligt sätt de olika kulturerna inom den akademiska världen och den verksamhetsnära kollektivtrafiken. Genom att uttrycka relevanta forskningsfrågor ur ett verksamhetsperspektiv riskerar detta utan djupare analys avfärdas som ordinarie verksamhet. På samma sätt kan kollektivtrafiken avfärda och missa relevant och tillämpbar forskning på grund av att dessa rapporter använder ett för akademiskt perspektiv och språkbruk.

Det är tydligt att finansiärer som VINNOVA vill se projekt som blir något mer än ytterligare en rapport. Det finns samtidigt behov hos verksamheterna att få tillämpbar kunskap från forskningen. Dokumentationen av arbetet med Karlstadsbuss projekt kan förhoppningsvis ge värdefulla insikter som hjälper till att överbrygga kulturbarriären i framtiden.

Miljöinnovationer

Direkt efter att Karlstadsbuss beviljats pengar i ”Framtidens personresor” för utlystes ”Miljöinnovationer”, där VINNOVA gav möjlighet till finansiering av demonstrationsprojekt. Trots att förstudien inte påbörjats rekommenderades Karlstadsbuss att söka. Mycket arbete lades ner på ansökan, som dock fick utgå från några grova antaganden för att uppskatta budget, framförallt gällande infrastrukturdelen.

Projektet fick avslag med motivering att det är oklart hur projektet skulle kunna tillföra ny kunskap, att det inte var tillräckligt innovativt och saknade internationell konkurrenskraft. Vidare ansåg man att projektet inte hade en tillräckligt ändamålsenlig sammansättning deltagare som skapar tillräcklig kunskapshöjd, samt att det saknade referenser till annan forskning på området.

Kommentar:
En märklig motivering med tanke på att VINNOVA beviljat förstudien, att inget liknande gjorts i Norden och att ett lyckat genomförande i en stad av Karlstads storlek har en närmast obegränsad internationell multiplicerbarhet. Att ledande forskare från bland annat KTH och Karlstad deltar i projektet med sin kompetens, sin forskning samt sina internationella kontaktnät räckte tydligen inte för att nå tillräcklig kunskapshöjd…

Avslaget var naturligtvis ett bakslag, men viljan och drivkraften var fortfarande stark så arbetet fortskred. Det positiva med ansökan var att arbetet tvingade fram en snabbare utveckling av projektidéerna.

7.1.3 Delegationen för hållbara städer

När regeringen våren 2009 utlyste de första 180 miljonerna i Delegationen för hållbara städer hade Karlstadsbuss ännu inte hunnit forma projektet och avstod efter noggrant övervägande att ansöka. Delegationen gav relativt låg finansiering (30%) samt tillät heller inte möjligheten till annan medfinansiering. Det såg därför ut som att Karlstadsbuss skulle avstå att söka även i den andra omgången där man utlyste 200 miljoner i mars 2010.

Tätt inpå sista ansökningsdag hade referensgruppen i VINNOVA-förstudien möte och där ifrågasattes nödvändigheten med demonstrationsprojektet, eller rättare sagt demonstrationslinjen. Istället ansåg gruppen att Karlstadsbuss skulle gå direkt på ett fullskaligt avancerat kollektivtrafikstråk genom Karlstad. Karlstadsbuss och Sven-Allan Bjerkemo arbetade tillsammans fram en ansökan som lämnades in till Delegationen för hållbara städer på 2,1 miljoner i planeringsstöd och 60 miljoner i investeringsstöd.

På försommaren kom besked från Delegationen att Karlstadsbuss gått vidare till fördjupad prövning, vilket gav ny kraft och energi in i projektet. Att projektet gått vidare var en prestation i sig och en kvalitetsstämpel. Detta hjälpte till att få ett väsentligt bredare engagemang i kommunen, vilket blev tydligt i arbetet med kompletteringarna. Projektet blev från och med nu en angelägenhet för hela Karlstads kommun, inte bara Karlstadsbuss. I november 2010 kom beskedet att Karlstadsbuss beviljats planeringsstöd men att investeringsstödet avslagits. En liten framgång men samtidigt en stor besvikelse. Kraften och trycket på kommunen att snabbt organisera sig för att göra denna storsatsning minskade. Våren 2011 präglades istället av exempelvis organisationsfrågorna kring den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten, en följd av nya kollektivtrafiklagen fr. 1 jan 2012.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *